En lugn kväll..

Helt underbart!
Jag kom hem från  Namibia och slängdes in i Cape Town livet direkt, det blev tre kvällar med reuinions, catching up och igår C födelsedag med middag och utgång. Jag har tagit det lugnt varje kväll men det tar ändå kål på en!

Därför njuter jag i fulla drag ikväll! Inget planerat förutom att slappa..
Har uppdaterat mina kära där hemma idag och försökt studera lite..
det går otroligt långsamt men jag har stöd från J som förklarade för mig
att jag inte var ensam så det känns skönt.

Jag behöver samla mina tankar lite..
för en gångs skull..
När jag jämför min blogg i Kapstaden med den i Edinburgh förstår jag hur lycklig jag är..
Tankarna är inte lika analyserande och fördjupande som tidigare..
Det behövs inte.. det finns ingen bakomliggande frustration längre.

Fast ett litet irritationmoment har smugit sig in i min vardag..
En omogenhet hos en person som jag inte kan undvika eftersom vi bor i samma hus..
Jag försöker fundera om det finns något hos mig som gör mig irriterad.. men jag måste säga att efter mycket funderingar kommer jag bara på att det ligger helt och hållet hos denna person..
Varför lägga sig i någon annans liv så mycket? Vad får denne ut av det?
Vad gör man med människor som försöker trycka ner andra för att få upp sig själv ett pinnhål?
Hur får man de att förstå att de kommer slängas ner i avgrunden i slutet?
Och är det sant att de verkligen slängs ner eller kommer de flesta undan med skit som detta?

Och ännu mer.. varför bryr jag mig så mycket? Jo för jag håller med denna på ett sätt..
Men situationen gör personen.. det står jag för denna gången..
Jag hoppas bara att situationen ska förändras efter helgen..
Och att jag kan fundera ut ett sätt som gör att jag kan prata med denna personen utan att ogilla denne
På något sätt få denna att förstå..

Nog med irritation!
Ska inte lägga min energi på sånt!

Fick ett underbart samtal idagfrån S&M! Tack så mycket!
Saknar er så mycket!
Jag fick frågan idag om jag längtade hem och mitt omedelbara svar är såklart:
NEJ!
Men jag måste erkänna att när frågan ställdes blev jag lite konfunderad..
Det är helt annat att åka helt utan någon hemifrån,
man saknar er där hemma liiite mer än man gjort annars.
Men fortfarande inte så att jag tänker på det varje dag.
Jag hinner inte tänka på det.. har fina vänner här nere också..
nästan för många, jag hinner inte riktigt lära känna de på djupet.
Men är så tacksam att det finns så många fina människor runt mig,
både i detta land och mitt hemland.

Snipp snapp slut..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0