Nya äventyr väntar..
Den föregående månaden har rusat iväg..
rullat på medan jag försökt hinna med att anpassa mig till förändringar
som kommer i min väg i framtiden..
En ganska snar framtid får jag säga!
Om några dagar sitter jag på ett flyg.. på väg till mitt älskade
South Africa..
Detta land som fick mitt hjärta att slå lite extra för lite mer än två år sedan.
Med sin alldeles speciella rytm och värme surrades jag fast i det vackra landets rikedom.
Med sin historia, sina människor, djur och natur.
Sedan dess har en del av mig alltid längtat tillbaka.
Nu fick jag chansen och jag var inte sen att tacka JA!
Så snart är det dags..
att bli Project Manager för African Impact in St Lucia.
Det har varit mycket administrativt arbete de senaste veckorna.
Och nu är det bara det jobbigaste kvar..
Alla avsked! och "Vi ses igen snart"-kramar
Konstigt nog har jag inte blivit tårögd så ofta som jag trott när jag träffar mina älskade vänner
sista gången på ett litet tag..
Jag ser den enda anledningen till det att jag helt enkelt är för lycklig att få åka..
Jag vet att dem jag vill ska vara kvar i mitt liv
alltid kommer att vara det trots avstånd på kartan..
När skulle jag åka om inte nu?

rullat på medan jag försökt hinna med att anpassa mig till förändringar
som kommer i min väg i framtiden..
En ganska snar framtid får jag säga!
Om några dagar sitter jag på ett flyg.. på väg till mitt älskade
South Africa..
Detta land som fick mitt hjärta att slå lite extra för lite mer än två år sedan.
Med sin alldeles speciella rytm och värme surrades jag fast i det vackra landets rikedom.
Med sin historia, sina människor, djur och natur.
Sedan dess har en del av mig alltid längtat tillbaka.
Nu fick jag chansen och jag var inte sen att tacka JA!
Så snart är det dags..
att bli Project Manager för African Impact in St Lucia.
Det har varit mycket administrativt arbete de senaste veckorna.
Och nu är det bara det jobbigaste kvar..
Alla avsked! och "Vi ses igen snart"-kramar
Konstigt nog har jag inte blivit tårögd så ofta som jag trott när jag träffar mina älskade vänner
sista gången på ett litet tag..
Jag ser den enda anledningen till det att jag helt enkelt är för lycklig att få åka..
Jag vet att dem jag vill ska vara kvar i mitt liv
alltid kommer att vara det trots avstånd på kartan..
När skulle jag åka om inte nu?
